Vad är vårdnad?

Man skiljer på den juridiska och faktiska vårdnaden. Den juridiska vårdnaden tar sikte på beslutsfattandet kring barnet. Det senare innebär att man är den som har hand om den dagliga omsorgen och vården av barnet; man ser exempelvis till att barnet har hela och rena kläder, gympapåsen med till skolan och klippta naglar.  

Vad innebär juridisk vårdnad?

Som redan nämnts innebär det juridiska vårdnaden ett ansvar att fatta beslut som rör barnets personliga förhållanden. Följande exempel är några av de beslut som kan aktualiseras;

• Skolval
• Godkänna resor inom ramen för skolplikten
• Ansöka om passhandling
• Tandläkarbesök
• Läkarbesök
• Vaccination

Vårdnaden om ett barn är inte kopplat till vart barnet bor, vilket betyder att en förälder kan vara vårdnadshavare utan att ha barnet boende hos sig. Boendet påverkar dock vissa praktiska frågor som vart barnet ska gå i skola, till vilken förälder barnbidraget ska betalas ut och till vilken adress barnet ska få sin post. 

Barnets boende är där barnet har sin stadigvarande dygnsvila. Barnet kan bo lika mycket hos båda föräldrarna och då talar man om att barnet har växelvist boende. När barnet bor med enbart en förälder är den andre föräldern umgängesförälder. Umgänget kan se olika ut; det kan exempelvis äga rum vartannat veckoslut, enbart under lov-och storhelger eller digitalt. Frekvensen och längden på umgängestillfällena ska bestämmas utifrån principen om barnets bästa. 

Gemensam vårdnad – den vanligaste formen 

I Sverige är huvudregeln att vårdnaden om ett barn är gemensam. Två personer som är gifta med varandra och får barn blir per automatik vårdnadshavare för barnet. För det fall föräldrarna inte är gifta ska de i föräldraskapsbekräftelsen hos Skatteverket anmäla att vårdnaden ska vara gemensam.

Gemensam vårdnad kan fungera bra när föräldrarna har ett gott samarbete i frågor som rör barnet och förmåga att sätta barnets behov främst.

Ensam vårdnad – när och hur?

Ensam vårdnad kan bli aktuellt när det finns allvarliga samarbetssvårigheter mellan föräldrarna eller en av föräldrarna är olämplig som vårdnadshavare till följd av exempelvis missbruk, våld eller psykisk ohälsa.

En förälder kan i en ansökan till tingsrätten begära att vårdnaden ska anförtros denne ensam. Om föräldrarna är överens kan de lämna in en gemensam ansökan om ändring i vårdnaden till tingsrätten.

Domstolen har att följa principen om barnets bästa när den ska fatta beslut i mål om vårdnad, boende och umgänge. Principen är utformad på internationell nivå och är sedan länge implementerad i svensk lag och praxis. Principen innebär att barnets behov, rättigheter och intressen alltid ska stå i centrum vid beslutsfattande som angår dem. Barnets bästa ska alltid väga tyngst.  

Bedömningen av vad som är bäst för barnet ska ta sin utgångspunkt i barnets grundläggande rätt till omvårdnad, trygghet och en god uppfostran. Bedömningen sker alltså med utgångspunkt av barnets individuella behov. Nedan utvecklas de huvudsakliga punkter – och vad de innebär - som domstolen tar hänsyn till i sin bedömning. Listan är inte uttömmande. 

1. Barnets behov av trygghet och stabilitet
   •    En lugn och förutsägbar vardag 
   •    En hemmiljö utan förekomst av våld, konflikter och missbruk
2. Föräldraförmåga
   •    Respektive förälders förmåga att sätta gränser, sätta barnets behov främst, möta barnets emotionella och praktiska behov och ge barnet omsorg
3. Barnets relation till föräldrarna
   •    Hur nära barnet står varje förälder och om det finns en etablerad känslomässig anknytning
   •    Kontinuitetsprincipen: barnet bör inte flyttas från en invand miljö i onödan
4. Barnets vilja
   •    Barnets åsikter ska beaktas i förhållande till ålder och mognad
   •    Äldre barn (ca 12 år och uppåt) får ofta större inflytande i beslut som rör dem
5. Föräldrarnas samarbetsförmåga
   •    Gemensam vårdnad kräver att föräldrarna har ett mycket gott samarbete 
6. Risker för barnet
   •    Förekomst eller risk för våld, övergrepp, umgängessabotage, bortförande eller psykisk påverkan på barnet
7. Barnets rätt till kontakt med båda föräldrarna
   •    Om vardera förälder verkar för barnets rätt till en nära och god relation till båda sina föräldrar

Vårdnadstvist – när föräldrar inte är överens

En vårdnadstvist uppstår när föräldrarna inte kan komma överens i frågan om vårdnad och vänt sig till domstolen för att få saken prövad. 

I en vårdnadstvist tas ofta även frågor om barns boende och umgänge upp. Tvistefrågorna kan alltså röra vem av föräldrarna som ska ha det juridiska ansvaret för barnet, vart barnet ska bo, och hur ofta barnet ska ha umgänge med den förälder den inte bor med.  

Om ansökan har lämnats in av en förälder ensam kommer den andre att ges tillfälle att yttra sig över innehållet och domstolen kalla till ett sammanträde för muntlig förberedelse. Domstolen har en vittgående utredningsskyldighet i mål som rör vårdnad, boende och umgänge. Vid sammanträdet kommer parterna att få utveckla sin talan, domstolen ges tillfälle att ställa frågor till parterna och se om parterna kan nå en överenskommelse. Är parterna fortsatt oense kan domstolen – på begäran av part - fatta interimistiskt beslut som ska gälla till dess att domstolen dömer i frågorna och skiljer målet ifrån sig. 

Det hör till domstolens utredningsskyldighet i vårdnadsmål att inhämta upplysningar från socialnämnden och i regel inhämtas även en vårdnads-, boende- och umgängesutredning som utförs av enhet på socialnämnden i barnets hemkommun. Utredningen utmynnar i rekommendationer i hur domstolen ska döma i frågorna. Rekommendationerna är inte bindande för domstolen, vilket innebär att domstolen kan komma fram till en annan slutsats. I regel väger dock utredningen tungt i domstolens bedömning. Om parterna inte lyckas nå en överenskommelse under handläggningen i domstolen kommer domstolen att kalla till huvudförhandling i målet. Där kommer parterna att få framföra sin sak och lägga fram skriftlig och muntlig bevisning. Huvudförhandlingen är muntlig vilket innebär att parterna som huvudregel ska delta personligen. Efter huvudförhandling dömer domstolen över det som har framkommit i målet. Domstolen är inte bundna av parternas yrkanden utan kan komma fram till att en annan lösning än den parterna vill nå är till barnets bästa. 

Det är viktigt att bygga juridisk trovärdighet i vårdnadsmål. Det handlar om att framstå som pålitlig och samarbetsvillig samt visa att man har förmåga att sätta barnets behov främst. Hur du som förälder agerar och kommunicerar under hela processen kommer att påverka domstolens avgörande.